Har brottsligheten i Sverige ökat?

 Rubrikerna skriker varje dag ut nya bedrövligheter. Bombdåd, attacker, ond bråd död, våldtäkter….listan kan göras lång på hemska dåd.

Justitieminister Beatrice Ask vill ha en tillförlitlig kriminalstatistik och nu ska Statskontoret sätta Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) under granskning. Hon vill också effektivisera rättsväsendet. Läs hela artikeln här. Där får man bland annat veta att ”alliansen under den gångna mandatperioden har gjort den största satsningen på rättsväsendet någonsin vad gäller resurstillskott”. Även Magnus Norell, forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut säger att Sverige har inte blivit farligare, trots flertalet terroristmisstänkta på senaste tid.

Detta låter ju väldigt bra tycker jag och påminde mig om en liten undersökning som jag själv gjorde för ett tag sedan, baserat på brottsstatistik mellan 1975 och 2007. Min undran var om brotten har ökat, speciellt som man nästan ebart läser om tråkigheter i dagens tidningar. Sedan finns det ju såklart undersökningar som avhandlar alla år, men var för sig.

Under 2009 anmäldes totalt 1 410 000 brott. Det är en ökning med 27 800 brott eller 2 procent jämfört med 2008 och den högst uppmätta nivån sedan statistiken började föras. Motsvarande ökning för åren 2007 och 2008 var 7 respektive 5 procent.

Den största delen av ökningen gäller bedrägerier, de flesta typer av skadegörelse (främst klotter mot kollektivtrafik och övrigt klotter), butiksstöld/
snatteri, ofredande och bostadsinbrott.

De brottskategorier som bidrog med den största minskningen mellan 2008 och 2009 var bilbrott (stöld ur och från motordrivet fordon och biltillgrepp), ospecificerad stöld utan inbrott, trafikbrott enligt trafikbrottslagen (TBL), ospecificerad skadegörelse och bidragsbrott mot Försäkringskassan (FK).

Benägenheten att anmäla brott kan förändras över tid, till exempel på grund av ändrade attityder i samhället eller ändrade försäkringsvillkor. Detta gör det svårare att avgöra om brotten faktiskt ökar eller minskar.

I Sverige har brottsstatistik förts sedan år 1950, och sättet att registrera brott har i princip varit oförändrat sedan mitten av 1970-talet. Brottsstatistiken ger därför goda möjligheter att studera förändringar i den anmälda brottsligheten över tid. Samtidigt är statistiken behäftad med vissa felkällor som innebär att den inte alltid är den lämpligaste indikatorn när man vill beskriva den faktiska brottsligheten.

Sedan finns det ju de som påstår att människor med icke-svensk bakgrund begår fler brott än infödda svenskar. Då har vi den här tabellen som visar vilka människor som anmäler brott.

En ganska intressant sak är att:

Av statistiken framgår att majoriteten av dem som misstänks för brott är män. År 2007 registrerades drygt 88 300 män som skäligen misstänkta för brott hos polis och åklagare, vilket motsvarar 80 procent av samtliga misstänkta personer. De misstänkta kvinnorna utgjorde följaktligen 20 procent av de misstänkta personerna detta år (cirka 22 200 personer). Både antalet misstänkta män och antalet misstänkta kvinnor har ökat sedan mitten av 1970-talet. Ökningen har i förhållande
till befolkningstalen varit större för kvinnorna, och den relativa andelen misstänkta kvinnor har därför ökat successivt från 11 till 20 procent under perioden. Åldersmönstret ser likartat ut för båda könen, men det finns en generell tendens till att kvinnliga brottsoffer i genomsnitt är något äldre än de manliga brottsoffren. Avseende andra bakgrundsvariabler visar ntu att den rapporterade utsattheten för olika vålds- och hotbrott är högre än genomsnittet bland utrikesfödda personer (12,5 procent), personer med förgymnasial utbildning (12,7 procent), ensamstående
med eller utan barn (15,9–16,6 procent) samt boende i flerfamiljshus (13,7 procent).

 När det gäller könsfördelningen vid dödligt våld dominerar män, både som gärningsperson och offer. Totalt utgör männen 90 procent av gärningspersonerna, en andel som har varit oförändrad sedan flera hundra år i Sverige. Många forskningsgenomgångar visar att fattigdom, med de slitningar och destruktiva konflikter detta kan innebära för en familj, är en grundläggande faktor som interagerar med en mängd andra problem.

En väldigt intressant sak är att arbetslösa människor utger en så stor procent som både gärningsman och offer i brott med dödligt våld.

En ganska intressant sak att anteckna är att Norge är starkt representerad när det gäller rån och våldtäkter, däremot ligger Sverige inte långt efter när det gäller den senare kategorin.

I debatten om ungdomsbrottslighet uppmärksammas inte sällan att det finns en överrepresentation av gärningspersoner med utländsk bakgrund. Mindre uppmärksammat är att motsvarande gäller utsattheten för speciellt våldsbrott som alltså också är större bland ungdomar med utländsk bakgrund. Det är viktigt att påpeka är att överrepresentationen inte innebär att det är ungdomar med utländsk bakgrund som står för flertalet av ungdomsbrotten eller att det överlag skulle finnas tydliga kulturella mönster i brottstyper med avseende på etnicitet. De allra flesta ungdomsbrotten begås av ungdomar med »helsvensk« bakgrund.

 Den överrepresentation som redovisats är också förväntad mot bakgrund av att barn och unga med utländsk bakgrund växer upp under relativt sett mer ogynnsamma ekonomiska och sociala förhållanden. På individnivå är det exempelvis vanligare att hushåll med utländsk bakgrund har ekonomiska problem, lägre utbildningsnivå och svag arbetsmarknadsanknytning. Allt detta påverkar individens sociala band till såväl familj som samhälle. Familjer med utländsk
bakgrund påverkas dessutom i större utsträckning av de negativa strukturella effekterna av boendesegregationen eftersom de oftare bor i de mest problembelastade bostadsområdena.

Så – blir vi mycket klokare av detta? Egentligen inte för det handlar om hur man tolkar statistik och det finns faktiskt böcker om hur man gör det. Men om vi ska tolka informationen vi har fått ordagrant så har brottsligheten ökat ordentligt, trots att politikerna har satsat mer pengar än vanligt på att motverka just detta. Själv har jag fått vatten på min kvarn att segregationen är en jäkligt dålig idé som bara eldar på fördomarna ännu mer och ökar klyftorna. Men man undrar ju vad allt det här bottnar i, eller hur? Nyligen gjordes en sammanställning som visade att våldsamma datorspel kunde ha en stor inverkan på vissa grupper som därmed minskade deras emotionella känslor. Kanske det har med saken att göra?

Hur som helst, väldigt intressant läsning. Jag tror vi blev åtminstone lite smartare tack vare detta.

en_USEnglish
sv_SESvenska en_USEnglish