Hur dagens teknologi och Sveriges framtid hänger ihop

Varför har vi störst antal ensamhushåll i världen? Varför märkte ingen när farmor hade dött ensam i sin lägenhet och de märkte det två veckor senare? Vilken inverkan har tekniken på oss och vad har det för effekt på samhället i stort?

Fritt översatt, en presentation av professor James Robinson som är statsvetare och ekonom. Professor Robinson undervisar i ekonomi, historia och regering vid Harvard University. Han definierar u-länder ungefär såhär:

Sämre:
Teknologi
Färre utbildade
Sjukare befolkning
Förkortad livstid
Infrastruktur
Samhällsservice

Även om det finns ekonomiska resurser i U-länder används de på fel sätt. Detta beror på hur landet är organiserat. I rika länder ges medborgarna val och alternativ, i fattiga länder är det tvärtom, vilket skapar fattigdom. Rika länder tillåter sina medborgare att vara innovativa, vilket ger ringar på vattnet och driver nationen framåt. Varje nation borde ha en instution med medlemmar ur samhällets alla yrkesgrupper och samhällsklasser som samlar innovativa idéer och belönar innovatörerna. Det är så en nation drivs framåt och utvecklas.
(Vad har svenskarna för blockeringar?)

kronor mynt och pengar

Jämförelse mellan Bill Gates, USA, och affärsmannen Carlos Slim Helu, Mexiko där Bill var en entreprenör och Carlos skapade monopol, vilket gjorde att han ensam stod för ett minus på 2% Mexikos BNP. Detta i sig sänkte befolkningens standard och blockerade deras chanser att vara innovativa och att utveckla landet tillsammans. Det blev privatiserat.
Bill Gates gav folket möjligheter, uppmuntrade idéer och öppnade vägar för nya innovationer, vilket skapade välstånd inte bara för honom utan för hela nationen och lite senare, hela världen.

Bra lagar ska göras för att uppmuntra människor att komma med förslag, idéer och engagemang vilket föder framgång på så många plan. En av de absoluta grundstenarna i en demokrati är att alla får komma till tals och får vara med. Staten ska vara med och skydda sina medborgare och deras idéer. Dessutom blir staten trovärdig med en bredd av representanter från samhällets alla lager.

Den eviga kampen mellan monopolet och det samhälle som inkluderar sina medborgare och tar till vara på deras idéer, innovationer och engagemang.

Exempel: Grekland, där staten blev ett verktyg för privata angelägenheter och intressen, ofta ekonomiska, och frångick att tjäna folket och deras bästa i åtanke, vilket resulterade i en massiv finanskris 2007-08.

Vad skulle lösningen vara? Jo, man måste starta politiskt och organisera drivande människor kollektivt och se till att produkten ges kollektivt, till folket. Iniativ för allas bästa skulle belönas och detta skulle spridas som ringar på vattnet och framåtandan för hela nationen skulle spridas.

Se klippet här: https://www.youtube.com/watch?v=jsZDlBU36n0

Med andra ord, det ego-tänk som genomsyrar vårt samhälle idag är rentav farligt för hela vårt land, där bland annat skärmberoendet spelar stor roll. Det är ingen hemlighet längre att sociala medier ger oss dopaminkickar, något vi blir beroende av och till slut handlar det bara om “jag, jag, jag” och saker som medmänsklighet, social kompetens och empati blir lidande. Hur ska vi någonsin kunna driva vår nation framåt om vi inte samtalar och samarbetar med varandra? Hur ska det någonsin kunna bli bättre om vi inte engagerar oss i allas vår framtid?

Daron Acemoglu, medförfattare till boken “Varför nationer misslyckas” berättar i en intervju för The Economist, hur Kina gjorde för att nå en så global marknad och som också lyfte en miljard kineser ur sin fattigdom. Fritt översatt säger han:
Kina startade en fundamental förändring av deras ekonomiska institution, och de förändringarna resulterade i en produktionsökning för jordbruket och senare för industrin samt förbättrade levnadstandarden avsevärt för runt en miljard kineser. Men den kinesiska modellen är inte för alla nationer att efterlikna, för att den är baserad på att göra bara ett fåtal rika och som också är styrda av en minoritet, en elit. En modell som till slut inte kommer att hålla. Politiska institutioner med inkluderande av alla samhällsklasser kommer att bli nödvändiga. Att politiska institutioner görs som främjar medborgares rättigheter och politiska rättigheter kommer att följa med den ekonomiska tillväxten stämmer nödvändigtvis inte, vilket man kan se om man jämför med Ryssland eller Saudiarabien.
Det som är mycket oroande är ekonomiska skillnader (klassklyftor) gör också att de politiska klyftorna blir större. När de politiska skillnaderna blir för stora, kommer ekonomiska misstag att göras.

Se intervjun här: https://www.youtube.com/watch?v=qNVXeJR2Z1s

SLUTSATS: Sveriges medborgare borde fås chansen att driva samhället framåt, snarare än hållas tillbaka av fler lagar, restriktioner och regler. Medborgarna borde få mer inflytande och uppmuntran att engagera sig inom t.ex. kommunala frågor. Alla samhällsgrupper ska få vara med, vilket också ökar känslan av tillhörighet, vilket i sin tur minskar sjukvårdskostnader och isolering m.m. och dessutom förlänger livstiden.

datorskärm med tangentbord igenom det

Ytterligare tankar: Vi borde kräva att restriktioner ges mot skärmberoende, vilket med stöd av forskning skulle ge unga större möjligheter och färdigheter att ha en meningsfull samvaro och socialt utbyte med inte bara sina föräldrar och vänner utan även med de äldre. Det skulle sänka deras stressnivåer att slippa ha koll på sina mobiltelefoner, stärka kommunikationsförmåga, empati och medmänsklighet då människan faktiskt är en social varelse. Grunden för många sociala färdigheter läggs väldigt tidigt, men vad händer när mamman är ständigt frånvarande när det är mer intressant med skärmar? Det är frågor samhället borde ställa sig då det handlar om kommande generationer och landets framtid. Vi måste lära oss att gemensamt ifrågasätta makten och tillsammans styra oss rätt igen. Det får vi inte genom att spela word feud.

Society cannot share a common communication system so long as it is split into warring factions.

Bertolt Brecht 1898 – 1956


Samhället är idag fokuserat på materialism och ekonomisk tillväxt där orden “effektivisering” och “besparingar” hörs nästan dagligen. Men vad händer när vi satsar mer på saker och pengar än på människorna? När en människa får göra fyra människors jobb blir vi såklart påverkade varpå vissa av oss går in i väggen av alltför mycket press. Med andra ord, detta är resultatet av ett ego-tänk och där vinning är nyckelordet, då företagsledaren effektiviserar så mycket att människor bryts ner och för att alla ska klara sig och inte bytas ut, ja då jobbar vi ända in i kaklet. Var och en tänker på sig eller sin familj, men oftast inte längre än så. För vi orkar inte. Vi är helt enkelt för stressade. Ser ni loopen?
Teknikstress är såklart också en del av detta och alla utsätts, speciellt de yngre, men vi ser inte det då vi själva stirrar ner i skärmar hellre än är sociala med människor omkring oss. Tekniken är jättebra, men det gäller att begränsa den och inse hur viktigt det är med samarbete människor emellan. Inte bara barn, utan vuxna också!
För sanningen i vitögat, hur mycket nytta och utvecklande för dig själv eller andra gör du via skärmar egentligen?

Läkaren, psykiatrikern och författaren Anders Hansen har i programserien “Din hjärna” ställt frågorna “Vad gör stress med oss och hur påverkas hjärnan av digitaliseringen? Hur kan fysisk aktivitet föryngra hjärnan och varför används en stor del av våra hjärnor för att vara sociala?” Ett väldigt informativt avsnitt och se absolut när Anders besöker hjärnforskaren Susanne Greenfield på Oxford University. Avsnittet kan du se här: https://www.svtplay.se/din-hjarna
Är det så konstigt att ungarna på dagis utstöter primalskrin när de inte får interaktion med vuxna?
Deras ledare, föredömen och hjältar i en stor, stor värld.

“4 av 10 barn tycker att deras föräldrar spenderar för mycket tid framför sina skärmar”

“Antalet unga med sömnproblem har ökat med 500% sedan milennieskiftet”

Visste nu förresten att belöningsystemet i hjärnan triggas av bland annat sociala medier, appar och datorspel och då utsöndras ämnet dopamin? Vi får samma lilla kick varenda gång vi tar upp mobiltelefonen. Du får samma av att äta och att vara social, så varför inte laga mat och äta tillsammans? För det är ju faktiskt mer utvecklande än att vara asocial bakom en avskärmande teknologi. Hjärnan ger ut extra stor dos dopamin när vi förväntar oss saker. Så att det dröjer några sekunder för t.ex. Instagram att visa dina hjärtan och kommentarer är absolut ingen slump.

Våga kommunicera på riktigt igen.

Mänsklighetens sanna elit kommer att vara de kreativa för de är de enda som gör mer än att sköta en maskin.

Isaac Asimov 1920-1992
sv_SESvenska
en_USEnglish sv_SESvenska