Vilken tur att man inte blir yngre….

Att vara man och att bli äldre är ett fenomen.gammal man old

Jag vet inte hur bilden ska vara för den typiska, äldre mannen, men för mig är han ofta tyst, begrundande, vis och eftertänksam. Att han sedan må ha lite kalaskula och skäggväxt, precis som min farfar hade, kanske inte heller är helt fel? Han ska liksom inte prata så vitt och brett om allting utan bara muttra något och med jämna mellanrum ge ett förmanande ord eller ett gott råd. Taget direkt ur vishetens djup liksom. Det är väl den typiska bilden jag har i alla fall om den äldre mannen. Han som har sett, upplevt och levt.

Men jag har funderat på en sak som jag också har märkt med mig själv, och det är att jag pratar allt mindre. Möjligtvis om det är någon diskussion på gång att jag hoppar in eller såklart, om någon ber om min åsikt eller mitt råd om något. Det är som om jag har insett en sak och som jag kanske då har gemensamt med män i allmänhet. Kanske. För om man ser sig om i världen en stund, läser tidningar och hänger med och får en uppfattning om världens ordning, hur det fungerar och är medveten om sin samvete – då kommer man till slut till ett antal insikter. Man förstår sammanhanget. Tyvärr är det inte ofta man får chansen att yttra sig oavsett vad det gäller för det är väl så att ingen orkar eller hinner prata ordentligt eller ens bry sig om att fråga.

Yngre människor tror de är så nyskapande, tuffa, fräcka och häftiga men sanning att säga så är det gammal skåpmat. Bara i ny förpackning. Vi som har varit med ett tag har redan gjort en hel del galenskaper och lärt oss misstagen, lärt av dem och levt vidare. Kommunikationen mellan generationerna fungerar inte idag och vi bygger murar genom föreställningar om att våra medmänniskor inte vet något om saken. Hur kan vi vara så säkra på det? Mitt eget yrkesliv spretar åt alla möjliga håll men så vet jag också en hel del om lite allt möjligt. Men det är ingen som frågar. Livet i sig har varit allt annat än en spikrak linje men oj vad jag har lärt mig mycket! Men är det någon som frågar?

Så det är väl därför jag alltmer sällar mig till sällskapet av tysta män som inte uttalar sig i onödan. Vi vet en massa olika saker men om du inte frågar så får du skylla dig själv om du gör samma misstag – som jag gjorde för 20 år sedan.

Gråa hår och rynkor i ansiktet, jag välkomnar er. Eller som Winston Churchill sa: “Att förstå sin ålder är att förstå dess glädje.”

2 tankar på “Vilken tur att man inte blir yngre….”

Kommentarer är stängda.

sv_SESvenska
en_USEnglish sv_SESvenska