Hemmaman, javisst!

Efter en undersökning som visar att av 30.000 kvinnor svarar 55% att de numera gärna väljer bort karriären och istället blir hemmafruar. Av 14.000 tillfrågade män är det 47% som gärna skulle vilja bli hemmamän.

Martin Melin säger att han gärna skulle vilja bli det, men bara på deltid och under en kortare period. Om jag som 45-åring skulle hänga med min 10-åriga dotter hela tiden vore det inte roligt för någon av oss, säger han.

Okej, nu vet jag ju inte vad hans fru (Camilla Läckberg) gör på dagarna, men att vara hemmaman skulle åtminstone för mig betyda att man gör alla typer av hushållsarbete. Tvätten, disken, städningen m.m.m. sköter sig inte själv så att hänga så mycket med dottern lär det knappast bli mycket av om man ska vara en riktig hemmaman. Dock är det ganska intressant artikel som på något sätt försöker lyfta fram Martin som något slags proffs-pappa, vilket jag ju betvivlar, men hans sätt verkar vara väldigt laid-back. Å andra sidan kan säkert hans sätt fungera alldeles utmärkt i just den familjen men vara en katastrof i en annan.

Men det här med att vara hemmaman, eller hemmafru, betyder knappast fullständig semester. Alla som har ett hushåll vet vad jag snackar om. Men samtidigt ska inte jobbet vara allt i ditt liv heller. Det är inte meningen i livet att jobba häcken av oss, eller hur? Det hoppas jag verkligen inte. Tvärtom borde man ha lite mer livskvalité och att ha chansen att vila sig så att man kan prestera bättre är också viktigt. Att få tid till sig själv, helt enkelt. Förutom jobbet ska man hinna med familj, fritid, vänner m.m.m. men det är inte alltid lika lätt och att få lagom balans mellan allt som ska hinnas med kan nog mer liknas vid en dröm.

Desperata hemmafruar i frontalkrock med verkligheten? Tål att tänka på, inte sant?