Har sex verkligen blivit så tragiskt?

Egentligen skulle det här inlägget handla om SVT och Allsång på Skansen som i dagarna har debatterats då vissa artister har fått sjunga mer eller mindre passande melodier på scen. Men det råkade bli något helt annat.

Charlotta Levay skriver en väldigt intressant artikel i expressen om hur sexet har trivialiserats såpass mycket att det knappast är någon som höjer på ögonbryna längre. Men det som är riktigt sorgligt i hennes artikel är följande:

Men någonting värdefullt har gått förlorat i den moderna versionen av sexualitet. Den har reducerats till någonting rent kroppsligt. En hel symfoni av känslor och erfarenheter har ersatts av en ensidig mall för fysiska övningar. Det blir som en sorts koffeinfritt sex – ligg utan passion, utan kärlek, utan konsekvenser och drama.

Kan det verkligen vara så? Det låter ju fruktansvärt. Visst må jag vara lite äldre men sex tycker jag borde vara något speciellt med någon man har känslor för. Inte en instinktiv handling. Jag är fullt medveten om att både människor, generationer och tidsåldrar har sina olika aspekter på olika saker men det där låter ju faktiskt väldigt sorgligt. Eller kanske bara jag som tycker så? Det kanske rent av bara är en smaksak. Då är det ju okej om båda parter är med på noterna.

Tål att funderas på.

sv_SESvenska
en_USEnglish sv_SESvenska