Omogen musiks gränser

Det finns bra musik och det finns dålig musik och alla har vi olika musiksmak.

Men så finns det sådana melodier och låtar som man kanske borde tycka är både löjlig eller omogen. Det här hade jag planer på att skriva om men när jag idag ser att Snoop Dog och Charlie Sheen har släppt “sin” låt och lyssnar lite, då kände jag att det var dags.

Det känns ganska patetiskt att få behöva höra “fu** this” eller “motherfu**er” hit och dit. Kanske på grund av att jag är lite ordnörd och tycker att man borde ha större ordförråd än det där. Men okej, det kan ju vara en image-grej, kultur-slang eller något sådant. Dock är jag inte säker då jag inte är varken kriminell, uppvuxen i Bronx eller sniffar strängar på glasbord. Det känns bara onödigt.

Men det här med att släppa ut fler låtar med starka texter är ju inget nytt. Inom vissa musikstilar är det vardagsmat och är en del av ett levnadssätt. Men när P3 började spela Lily Allens låt “Fuck you” var det en markering och kanske rentav en milstolpe i svensk musikhistoria. Helt plötsligt var det okej att spela, ja nästan vad som helst, i radio. Men det snubblade igång lite försiktigt för efter någon dag var Lily Allens låt censuerad och F-ordet var borta. Tydligen fick någon, någonstans en släng av moralpanik och tyckte att sådana ord inte passar in i svensk radio.

Denna censurering höll i sig ett tag men helt plötsligt dök det upp andra låtar med just det F-ordet i refrängen och helt plötsligt var det okej och numera går även Lily Allens melodi Fuck You på radio, utan censur. Gränsen var flyttad, Gud vet vart, men att svära och använda  fula ord i radio är alltså numera helt okej. Strax därefter kom det givetvis fler artister som sjöng om ungefär samma sak.

Men det finns fler gränser att flytta på och fler barriärer att spräcka. Som Eric Amarillos melodi Om sanningen ska fram där stackars Eric är osäker på om tjejen vill ligga med honom då. Låten är faktiskt väldigt lätt att tycka om och ärlig i sitt budskap men jag undrar ändå var framtidens gräns ligger. Enrique Iglesisas gjorde också, till mångas förvåning och förfäran,  en “ligga-låt” och det är väl sant som det sägs, att sex säljer.

Rasism t. ex. sjungs det inte om, eller kanske jag har missat det? Eller politikermord? Eller ve och fasa, pedofili. Det är åtminstone inte något som man kan höra på P3.

Än.