Detta är nog kärlek

The Big Rock Show. Jag har sett rubrikerna och annonserna men aldrig kollat närmare. Förrän idag, och samtidigt som jag tittar igenom precis hela avsnittet så kan jag höra min pappas ord, att jag ändå inte kommer att lyssna på den där musiken i så många år till. Än så länge har han haft fel och jag fortsätter att vara min musikstil trogen: Hårdrocken, och troligtvis kommer jag sitta på ålderdomshemmet med min rullator och headbanga till Iron Maidens, Run to the hills på högsta volym.

Men egentligen gillar jag inte ordet hårdrock, det låter så bonnigt svenskt på något sätt. Då föredrar jag hellre den amerikanska etiketten , heavy metal eller hard rock. De som är experter vet säkert den otvetydiga skillnaden men strunt samma egentligen.

Jag är i alla fall glad när sådana här saker dyker upp, som The Big Rock Show med Ryan Roxie för oavsett om banden är nya eller gamla så väcks ändå själva andan igen och man blir hungrig efter nya licks, ny trumsolon och fler skandalöst sönderslagna hotellrum. Programmet har ett väldigt intressant upplägg och man kastas hit och dit men det finns ändå alltid en röd tråd i resonemanget, vilket jag gillar. När man dessutom får två riktigt snygga metalchicks i panelsoffan kan man inte bli annat än glad.

The Big Rock Show – gotta love it – carrying the torch of rock n roll.

Del 1Del 2Del 3Del 4

52210cookie-checkDetta är nog kärlek