Panik i natten

Ujuj, helt yr i mössan är jag. Har inte riktigt vaknat än och slänger i mig frukosten. Idag hade det varit riktigt skönt att stanna kvar i sängen men det går knappast att sova vidare. Elektrikern är igång och borrar för de nya garageportarna.

Som sagt var det panik i natt. Denna gång gällde det inte inbrottsförsök eller något sådant, men av någon konstig anledning vaknade jag mitt i natten och kände något konstigt på min högra sida. Det kändes som en lång, smal arm, som låg utmed hela min sida. Först undrade jag vad tusan och när armen började gå upp och ner, liksom som lätta slag, så rusade mitt hjärta upp i varv och jag började nästan hyperventilera samtidigt som jag blev klarvaken på en sekund och undrade vad jag skulle göra! Jag kan svära på att jag var klarvaken och armen fortsatte slå på mig men plötsligt upphörde det och jag kastade mig åt sidan, nästan som för att slå på någon….

Som om det inte räckte med den händelsen så hade jag en mardröm att min hund och jag föll ner från ett hustak och landade  på marken. Jag klarade mig oskadd medan Astrid skadade sig illa och jag blev förtvivlad när jag såg att hennes benpipor stack ut ur kroppen och blodet började rinna ur ögonvrårna på henne. Jag ropade på hjälp på de människor som fanns precis i närheten men ingen av dem var en veterinär så jag beslöt att vrida nacken av min egen, älskade hund.

Är det sömnbristen som börjar sätta hjärnspöken hos mig? Jag är faktiskt smått orolig och kanske man skulle kontakta läkare? För det där kändes som en riktig hallucination och det gör man ju knappast om man är helt frisk, eller hur? Efter den här natten börjar jag undra hur det är ställt i huvudet på mig också. Ja jisses…

Huhujaja…god morgon på er. Fredag o allt…

45290cookie-checkPanik i natten