Det blir aldrig som man tänkt sig

Jag som trodde jag skulle vara duktig o gå till sängs tidigt och kunna sova som en stock. Men tji fick jag. Jag som var så jättetrött och såg suddigt.

Vid midnatt slutade jag försöka och gick upp för att dricka lite varm mjölk, se på lite tv, slappna av, meditera och läsa lite. Ingenting fungerade, så jag fick helt enkelt vänta tills sömnen kom. Jag har ingen aning om vad klockan var när jag till slut somnade men någon gång efter klockan 2.

När det var dags att vakna vid 6 så gjorde jag såklart inte det. Jag minns inte ens att jag har snubblat tvärs över rummet för att stänga av alarmen. Likadant med telefonsamtalet jag hade med mamma vid halv 7. Vid 9-tiden ringde telefonen igen. Jag missade samtalet men gissade att det var jobbet så jag sms:ade till bossen att jag dyker inte upp idag.

Skönt att del 2 i utredningen fortsätter i morgon, kanske jag kan få veta hur jag ska lösa sömnproblemet. Nästa torsdag ska jag få träffa en psykolog också och jag hoppas han har något att komma med. Kanske de inte har en mirakelkur men jag hoppas verkligen det här ska ge resultat.

Hur som helst, jag är åtminstone vid liv idag och ska försöka sega mig runt omkring tills ikväll men jag måste säga, det blir jobbigare med åren 🙂