Radera plågsamma minnen om du kan?

Ett nytt läkemedel tycks vara på gång där man i huvudsak koncentrerar sig på människor som lider av posttraumatiskt stressyndrom. Fantastiskt, säger jag.

Inte bara för de med PS utan för de flesta som har plågsamma minnen från sin barndom. Offer för incest, barn till alkoholister m.fl.

Samtidigt undrar jag om det blir så bra egentligen. Jag menar, låt oss säga att läkarna finner detta vara användbart på oerhört mycket fler områden, skulle inte det förändra våra personligheter också? Det är som en del människor säger som var mobbade i skolan, att de tackar mobbarna då de har blivit så otroligt starka när de blev vuxna. Om vi skulle använda läkemedlet i ett alltför tidigt skede, då skulle människor bli helt annorlunda mot vad de egentligen skulle bli. Det är ju erfarenheterna man gör genom livets resa som formar människan.

Nu tror jag ju iofs inte att de släpper lös sådana mediciner vind för våg, men vem vet om 20 år kanske det säljs receptfritt över disk. Nåja, vi får väl bara vänta och se. Om vi nu kommer ihåg att köpa medicinen.

Artikeln.