En helt underbar natt

Ni som har följt min blogg ett tag vet att nu är jag en smula ironisk. Och med “en smula” menar jag 100% plus lite till.

Lastbil efter lastbil utanför mitt fönster, regndroppar som landade tungt på fönsterbläcket utanför och en snarkande hund. Sådana saker brukar inte störa mig men inatt hördes allting extra tydligt så då fick jag plocka fram öronpropparna. Frid och fröjd, tänkte man ju nu, men icke då. Då var det dags för hostattacker, svettningar, frossa, strålningar i benet och sist men inte minst, hunger. Det blev två mackor mitt i natten med två glas mjölk och nya försök att sova.

Timmarna gick, jag vred och vände på mig i flera timmar tills jag äntligen somnade, troligtvis runt 5-tiden på morgonen. Vaknade igen av mig själv, tror jag åtminstone, vid 8 och kunde ganska snabbt konstatera att det här kommer ju inte fungera. Snurrig i huvudet, susar i öronen och ser väldigt suddigt så jag meddelade bossen att Anders stannar hemma idag. Dock är jag sur på mig själv.

Arg för att det ska vara såhär, att min sömn ska vara så ryckig och att jag inte kan sova fastän jag är hur trött som helst. Kanske det är för mycket stress och press nu igen som rullar runt i tankarna däruppe? Inte nog med jobbet, det ska ju skötas saker hemma också, med jobbsökande, eget företag, styrelsejobb m.m.m. Tidigt i morse slog mig en tanke som gjorde mig lite…tja, jag vet inte…förfärad kanske. Att nu står jag nere i en källare igen, mekandes och pillandes med saker hela dagarna, precis som jag gjorde efter diabeteskraschen 2008. Dock inte ensam men det känns precis likadant, dagarna blir långa och när jag kommer hem är jag ofta så trött att jag inte orkar äta något. Det blir soffan direkt och kanske något litet att äta runt 19-tiden.

Mycket att fundera på. Kanske dags att delegera ut jobben så att jag inte får allting på mig själv. Dags att fundera lite mer över hur livskvalitén egentligen är just nu och ta ett snack med chefen. Kanske dags att ringa vårdcentralen för att kolla upp bröstsmärtorna jag har börjat få.

Men först, ta ut hunden. Vi får se hur det går… God morgon på er. (gäsp)

sv_SESvenska
en_USEnglish sv_SESvenska