Varför gå protestmarscher?

Det finns en grej med internet som jag funderar på med jämna mellanrum, och det är alla saker man ska protestera mot eller stödja.

Igår marscherade över 2000 människor till minne av Elin och som en manifestation mot våldet. Men varför? Självklart tycker de flesta människor inte om våld och när något inträffar i ens närhet, då vill man reagera och visa att man är engagerad på något sätt. Så långt håller jag med, men vad händer sedan då? När vi har gått den sträcka som krävdes. När vi har slitit lite på skorna och beklagat oss över våldet som tycks öka för varje år och sedan åker hem för att se boxning på sportkanalerna eller den nya actionfilmen på DVD, samtidigt som våra barn spelar våldsamma spel på datorn.

Likadant med kampanjen Vi gillar olika” där man kan kopiera symboler och lägga in på sin hemsida, blogg osv. för att visa att man är emot Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Där finns det ju inte ens knappar att köpa där pengarna går till ett syfte och det känns lite som att boxas i luften. Jag laddade inte ner knappen, ni vet symbolen med handen som det står “Vi gillar olika”, för att det är så självklart för mig att vi ska acceptera människor av olika etnicitet.

Något som är ännu värre, och som jag har uppfattat det, är ännu mindre effektivt, är alla ställen man ska klicka på över internet för att visa att man bryr sig. Ta t.ex. Dawit Isaak som suttit fängslad sedan 2001 i diktaturen Eritrea. Protestlistor skulle undertecknas och tidningarna öste kilometervis av artiklar över oss. Kampanjen fortgår men det talas inte lika högt om den längre och Dawit sitter fortfarande inlåst. Glädjande nog såg jag att aftonbladet.se idag hade en typ av chat med folk från Eritrea så de kämpar åtminstone vidare. Det är ju bra.

Sedan har vi, värst av allt, alla grupperna som finns på Facebook. Det finns allt från Vi som vill avskaffa tv-licensen till Byt regering. Men vad gör det för skillnad om vi klickar en gång och skriver in vårt namn för att sedan släppa engagemanget direkt efteråt? Då har vi gjort vad vi kan för att sedan låta andra människor göra det andra, tuffare jobbet, för den goda sakens skull. Ett klick och jag har gjort mitt, nu är det din tur. Bekvämt ska det vara.

Vad jag menar är att visst är det bra att folk engagerar sig, absolut. Men det känns så meningslöst på något sätt att bara klicka på en länk, klistra in en logotype eller signera med mitt namn på någon namninsamling som politikerna ändå skiter fullständigt i. Om det finns någon lösning på detta vet jag inte, och visst är det bra att göra något alls istället för att bara acceptera eländet och stilla acceptera. Men jag skulle vilja ha mer handlingskraftiga åtgärder mot saker som berör oss:

  • En mer aktiv och snabbare demokrati.
  • Politiker som vågar umgås med folket och lyssna på vad de har att säga.
  • Högre åldersgränser på våldsamma filmer och datorspel.
  • Tv- och radioprogram med “vågat” innehåll ska sändas efter kl 20.
  • Fler fängelser med tuffare och längre fängelsestraff.
  • Mer befogenheter åt lärarna.
  • Skrota segregationsbostäderna och ghettona.

Det finns ju massor av sådana här saker som man skulle kunna ändra på för att våldsbrott, rasism, motsättning m.m. ska kunna undvikas så mycket som möjligt. Kanske jag har fel men jag tror inte dessa problem löses genom att klicka med musen och frågan är väl egentligen ganska självklar; vad ska vi göra för att få ordning på problemen?

Tyvärr, får man väl säga, är nog den enda vägen att bli mer aktiv inom politiken. Tyvärr säger jag för jag vet att det är många människor som är totalt ointresserade av politik, men det är också viktigt att förstå att allting vi har omkring oss är just politik. Barnens mat i skolan, skolskjutsen, om moster Agda på äldreboendet ska få fryst eller hemlagad mat, hur ofta bussen ska åka förbi m.m.m. så för att kunna ändra på saker som vi är missnöjda med så måste man bli mer aktiv. Det duger inte att sitta runt kaffebordet och muttra över hur illa omvärlden är, hur bekvämt det än är.

Aktiv Demokrati är ett parti som har en intressant idé, att medborgarna skulle ha ett mycket mer aktivt engagemang i det direkta, politiska beslutssystemet. Dels genom fler folkomröstningar och därmed få en mer direkt roll i själva riksdagen. Tanken är god, även om jag tror det skulle vara direkt livsfarligt. Det finns ju experter av en anledning och med tanke på att media tyvärr snackar en massa goja mest hela tiden skulle det nog inte vara så lyckat. Men ändå! Vi skulle åtminstone få igång det politiska intresset hos människor då de ser att det faktiskt går att göra en skillnad.

Även om man heter Svennebanan Svensson och har en fru som heter Lena, har 2½ barn, äger en volvo och bor i radhus med både katt och hund.