Sitt som ung för som gammal får du stå

Det talesättet har man ju hört ett antal gånger och det tycks komma tillbaka allt oftare.

I dagens aftonblad kan man läsa om Signe, 83 år, som fick andraklassbiljett på tåget när hon egentligen skulle haft förstaklass. Dessutom fick hon stå upp i 45 minuter. Aftonbladet ordnade en röstning om man har förtroende för SJ fortfarande men….

Det är inte den dåliga skötseln av fallet som jag fastnar för utan varför hon stod upp i 45 minuter då ingen erbjöd sig att offra sin sittplats för hennes skull.

För egen del hade jag gärna gjort det även om min egen balans inte är så jättebra men lite vett & etikett har jag ju men innerst inne undrar jag varför hon inte frågade någon om de kunde byta plats? Eller är det helt enkelt så att vi svenskar har blivit så bleka, timida och blyga violer att vi inte vågar fråga om så enkla saker längre? Med ålderns rätt kan man begära saker tycker jag. Det vore inte mer än rätt.

Signe, 83,  borde “grow some balls” 😉

Artikeln.

18100cookie-checkSitt som ung för som gammal får du stå